Fotograf Paulina

Noel och hans familj.

Det är alldeles för sällan som mina egna barn står framför kameran. Jag önskar jag ställde dom där oftare. De växer alldeles för snabbt och man vill egentligen föreviga varenda minut.

Många säger ofta att "ja men dina barn måste ju vara van, det vet vad de ska göra". Men så är det inte, mina barn kan vara lika tjuriga som alla andras barn. Vill de inte ställa upp på bilder, blir det inge bra. Så de gånger de är på humör för att ta kort får man verkligen passa på. För så här bra blir det inte ofta.

Det händer ibland att det kommer hit barn vars föräldrar ibland tappar tålamodet. Därför vill jag ge er en tankeställare. Ni som vill ha fina kort på era barn. För att era barn ska bli fin på kort måste de först och främst vilja stå framför kameran. Det är lönlöst ens för mig att få fina kort på ett barn som inte vill. Tro mig jag har försökt på mina egna barn. De gånger de inte velat så blir inte korten bra. 

Det är lönslöst att få bra kort om inte föräldrarna är på bra humör. Glad föräldrar = glada barn. Ni speglar er själv mer än ni tror. Är du inte på humör själv, förvänta dig inte att ditt barn ska bli det. 

Du kan aldrig någon sin tvinga ett barn att vara fin framför kameran. Visst kan du muta ett barn att le , men blir då detta leende ett naturligt leende eller ett framtvingat ? 
Det senare skulle jag säga och det är aldrig fint. 

Åk till fotografen och förvänta er en stunds njutning då alla får vara glad. Hos mig får man leka om man är barn, man får blåsa såpbubblor inne och man får vara glad. Passa på att busa med barnen, bli ett bran själv för en stund. Släpp alla måsten och bara njut av stunden så lovar jag att korten som kommer blir tusen gånger bättre. 

Ni ska bara veta hur mycket vi skrattade då jag tog dessa kort. Vi hade en underbar stund som jag aldrig kommer att glömma. En värdefull stund med mina bar som jag alltid har med mig. Våra barn är det mest värdefulla som finns på denna jord. Uppskatt dom för den dom är och njut av den glädje de faktiskt ger och strunta i det perfekta kortet, det kommer av sig själv när ni har roligt. 

I fredags fick vi stor besök av grand danois hunden Feffi och hennes lilla matte Nova. 

Mamma ville ha fina kort på sina sötnosar. 

Bebisar är som bebisar är, dvs de vill inte samarbeta. Man kan inte tala om för dom att de ska titta in i kameran. 

Man kan inte tala om för dom att de ska ligga stilla. 

Nova är en bebis som vet vad hon vill och vara modell är inte en av dom sakerna. Trots detta fick vi det vi ville ha till slut. Dvs fina kort på henne. 

Hon är så otroligt söt Nova. Söt och snäll, trots allt vi utsatte henne för. 

 

Feffi ville inte heller vara modell. Inte blev det bättre av att hon var tvungen av att vara i närheten av (enl henne) läskiga Nova. 

Att se en sån gigantisk hund vara så försiktig som Feffi var ger en sån värme i hjärtat. För ett stort hjärta måste hon ha som gav oss så fina bilder på henne och Nova. 

 

 

Mamma fick också vara med på ett hörn. 

Häromdan var Meja på besök igen. Målet var bus i studion. 
Att försöka få Meja att medverka och sitta still är näst intill omöjligt. Hon kan när hon vill, men det handlar om sekunder. 

Att fånga ögonblicket, rätt ögonblick är vekligen inte lätt. Speciellt när man jobbar med ett barn som Meja. 

 

Men det ska inte vara lätt. Det är värt allt slit när man ser hennes vackra ögon tindra. 

Tanken var att mamma ville ha julkort på sitt barn. Men det blev en del annat också. Jag fick en ide om att använda svart bakrund när jag såg vad hon hade för kläder under klänningen hon hade på sig. Jag måste medge att även om jag gillade bilderna med vit bakrund så gillar jag de svarta bäst. 

Kika in lite senare. För det finns mer bilder på denna underbara tjej. 

 

Jag satt barnvakt åt min brorsdotter och då passade vi på att plocka fram studion, för lite lek. 

Meja är ett sådant barn som man inte kan säga åt henne vad hon ska göra. Hon vägrar helt enkelt. Henne måste man leka med annars går det inte. 

 

Men skam den som ger sig. Jag fick underbara bilder på kusinerna som jag är jättenöjd med. 

 

Igår var vi hem till Elvira och hennes dotter. En underbart söt bebis med en ung vacker mamma. 

Jag spenderade närmre 3 timmar hos dom för lilla eliana ville inte sova. Men till slut så kunde inte hennes vackra blå hålla sig vaken längre och jag fick mina bilder. 

Detta är resultatet.

 

 

klicka på bilderna så blir de större

Två kusiner som är så otroligt lik varann att man kan tro att de är syskon.

Jag fick äran att fotografera Meja. En sprallig,busig men helt underbar tjej.
Charmen med barn är att de aldrig gör som de blir tillsagd. Ofta måste man leka med dom för att få det man vill ha.